Vad innebär nya målbeskrivningen för ST-läkare med utländsk läkarlegitimation?
Redan idag ligger flera ansökningar om specialistkompetens enligt nya målbeskrivningen hos Socialstyrelsen, trots att den bara är knappt tre år gammal. Något som man från Socialstyrelsens sida inte riktigt räknat med, då det som regel tar fem år innan man kan ansöka om specialistkompetens. Dessa tiotalet ansökningar kommer från ST-läkare som påbörjat sin ST utomlands och därför tidsmässigt såväl som kompetensmässigt redan uppfyller kraven för den nya målbeskrivningen.
Tanken bakom den nya målbeskrivningen för specialisttjänstgöring är tydligare mål och skärpt krav på redovisning för en tryggare och över landet mer likvärdig utbildning. Stor vikt har lagts bland annat på obligatorisk utbildningsplan, handledarutbildade handledare och ökade krav på den enskilde ST-läkaren bland annat vad gäller dokumentationen. Nytt är också att socialstyrelsen kommer att tillsätta för ändamålet utbildade externa bedömare från varje specialitet, som kommer att bistå Socialstyrelsen vid bedömning av ansökan om specialistkompetensbevis.
Med anledning av att ansökningar enligt den nya ordningen redan kommit in till Socialstyrelsen, har myndigheten skjutit på ikraftträdandet av kraven på yttrande från externa bedömare till den 1 januari 2010. Socialstyrelsen arbetar dock på att bygga upp systemet och så snart alla specialitetsföreningar kommit in med förslag på bedömare planeras en utbildningsdag för dessa. När utbildningen är genomförd kan bedömarna börja anlitas, fram till dess kommer ansökningarna att hanteras som tidigare.
Alla som fått svensk läkarlegitimation efter 1 juli 2006 omfattas av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för läkarnas specialisttjänstgöring, enligt SOSFS 2008:17. Den läkare som fått legitimation före den 1 juli 2006 har rätt att få bevis om specialistkompetens enligt äldre bestämmelser, förutsatt att han eller hon ansöker om detta senast den 31 december 2013. Många med svensk, eller utländsk, läkarutbildning/legitimation, hade under första tiden av sin ST-tjänstgöring inte någon målbeskrivning att följa. Den 1 september 2008 kom så målbeskrivningen, med tolv specialitetsspecifika medicinska delmål och tre specialitetsgemensamma delmål vardera för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete. I och med den nya målbeskrivningen så är det från och med 1 september 2008 krav på ökad dokumentation, av allt från handledarsamtal till kurser. Observera att det nu faktiskt krävs särskild blankett som intyg på godkänd kurs (SOSFS 2008:17, bilaga 5;
För ST-läkare i gynekologi och obstetrik så är arbetet med checklistorna (särskilda rekommendationer) i slutfasen och när ni läser detta så har SFOG, genom utbildningsnämnden med Marie Bixo i spetsen, presenterat denna i föregående nummer av Medlemsbladet och på hemsidan
www.sfog.se. Checklistorna kommer att revideras efter hand och en ny version är redan på gång.
Vi i OGU har runt om i landet av och till fått frågan, vad den nya målbeskrivningen innebär för ST-läkare med utländsk läkarlegitimation? Jag är på inget sätt en expert på den nya
målbeskrivningen men hade förmånen att kunna delta då Frida Nobel, informatör från
socialstyrelsen och tillika ST-läkare, som ett led i socialstyrelsens informationsarbete höll en
mycket bra föreläsning om den nya målbeskrivningen, för verksamhetschefer, studierektorer,
handledare och ST-läkare på Sunderby Sjukhus i Luleå. Jag passade då på att fråga henne vad
som gäller för dessa ST-läkare och tänkte nu dela med mig av detta.
För de med utländsk legitimation som påbörjat en ST utomlands, oavsett om det gäller EU-land eller inte, så måste först en svensk legitimation utfärdas. Datum för svensk legitimation,
enligt ovan, avgör sedan om ST-läkaren följer den nya ST målbeskrivningen eller inte. Tiden
man tjänstgjort utomlands (från och med den tidpunkt då läkarlegitimationen utfärdades i
vederbörande land) får tillgodoräknas i den svenska ST:n (SOFS 2008: 17 6 kap 2§), förutsatt
att den ingått som en del av ett individuellt utbildningsprogram, att den genomförts under
handledning, kan styrkas med intyg och uppfyller planerad delmålskompetens i
målbeskrivningen (enligt den verksamhetschef och handledare som ska intyga att
målbeskrivningens krav är uppfyllda). ST-läkare som har en utländsk doktorsexamen som av svenskt universitet eller högskola eller, i förekommande fall, av Högskoleverket bedömts motsvara en svensk doktorsexamen, kan liksom de med svensk doktorsexamen (notera att det inte måste vara en medicinsk eller naturvetenskaplig examen), få specialistkompetensbevis redan efter fyra och ett halvt års tjänstgöring, förutsatt att målbeskrivningens krav är uppfyllda.
De som har gått läkarutbildningen utomlands och direkt därefter startat en ST utan att först bli legitimerade, i de länder där sådant system finns t.ex. Österrike, kommer inte att kunna tillgodoräkna sig den tid de jobbat. De måste tidsmässigt börja om på noll när de startar sin ST i Sverige, eftersom endast tjänstgöring efter legitimation kan tillgodoräknas i ST.
Utöver de medicinska kompetenserna krävs ju också icke-medicinsk kompetens, i
kommunikation, ledarskap och medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete. För den senare av
dessa kompetenser krävs ett skriftligt individuellt arbete enligt vetenskapliga principer,
deltagande i ett kvalitets- och utvecklingsarbete, samt kurs, exempelvis i forskningsmetodik.
Socialstyrelsen har inte i dagsläget och ämnar inte heller, reglerat omfattning och tidsåtgång
av det skriftliga individuella arbetet. Socialstyrelsen har inte heller några specifika krav på
ämnet för arbetet utan har uttalat sig om att det inte behöver vara ett rent medicinskt ämne t.ex. skulle det kunna vara ett verksamhetsutvecklingsprojekt, under förutsättning att arbetet kan anses leda till måluppfyllelse av delmålet ”att ha förmåga till ett medicinskt vetenskapligt syn- och förhållningssätt” och att lärandemetoden är ett är ”ett skriftligt individuellt arbete under handledning enligt vetenskapliga principer”. Specialitetsföreningarna för respektive specialitet, utbildningsnämnden för SFOG:s del, arbetar just nu med att ta fram egna rekommendationer om hur föreskrifterna lämpligen tillämpas inom den egna specialiteten. Dessa rekommendationer är dock inte juridiskt bindande för socialstyrelsen och i och med detta kan möjligen i individuella fall, ett arbete utfört innan starten av svensk ST godkännas. T.ex. publikation av en artikel, förutsatt att handledare och verksamhetschef bedömer att det fyller kraven på lärandemetod och vetenskapligt förhållningssätt och, efter januari 2010, att de externa granskarna gör samma bedömning. Huvudregeln är dock att det skriftliga individuella arbetet utförs under ST, och skall utgöra en lärandemetod till delmålet ”att ha förmåga till ett medicinskt vetenskapligt syn- och förhållningssätt”
Något som bekymrat många är huruvida de kurser som man deltagit i utomlands går att implementera i nya målbeskrivningen? Farhågan har varit att man behövt ”gå om” alla kurser här i Sverige för att kunna tillgodoräkna sig dem.
Socialstyrelsen definierar en kurs som ”en lärarledd utbildning med en fastställd plan som
ges under en avgränsad tidsperiod”, som dock bör vara kvalitetsgranskad. Socialstyrelsen säger också att de inte har någon synpunkt på när kursen är förlagd i tid, samt att samma kurs, beroende på innehåll, kan avse flera delmål. På frågan om ett delmål måste uppfyllas till sin helhet av kurs och tjänstgöring vardera, eller om det räcker att en kurs uppfyller en del av ett delmål om den kliniska tjänstgöringen till samma delmål leder till att delmålet uppfylls till sin helhet, blir svaret från Socialstyrelsen följande; lärandemetoderna skall gemensamt leda till att delmålet uppfylls till sin helhet. I det fall som nämns ska lärandemetoden kurs tillsammans med den kliniska tjänstgöringen och eventuella ytterligare för delmålet angivna lärandemetoder som utgör föreskrift, leda till att delmålet uppfylls till sin helhet. Däremot krävs inte att hela delmålet uppfylls av lärandemetoderna var för sig. Inte heller regleras i vilken grad respektive metod skall bidra till måluppfyllelse. I och med detta krävs alltså inte, för var och ett av delmålen, specifikt skräddarsydda kurser som täcker hela delmålet. Kurser utomlands kan alltså tillgodoräknas, men i vilken utsträckning är inte prövat ännu. Digert arbete pågår, men idag finns ännu inga rekommendationer från SFOG vilka kurser som formellt godkänns för respektive delmål.
Kan det finnas behov för en skräddarsydd kurs för ST-läkare med utländsk utbildning? Jag tänker framförallt på dem som startar sin svenska ST med tre eller fler år av utländsk ST-utbildning bakom sig. De kommer relativt snabbt att vara mogna klinisk, men inför sin specialisering kommer de framför allt att sakna kompetenser i de icke-medicinska delmålen. Kurser som fyller målbeskrivningen för dessa delmål är glest förekommande och sällan (aldrig?) omfattande fler än ett av dessa delmål, vilket innebär att fler kurser måste väntas in, vilket i värsta fall leder till en ”onödig” förlängning av ST:n, innan dessa krav är fyllda. En kombinerad kurs i kommunikativ kompetens och ledarskap, inkluderande hälso- och sjukvårdens organisation, en eller två gånger per år, med kursplatser reserverade för läkare med denna bakgrund, skulle kanske kunna förhindra onödig väntan på en specialistkompetens, då den medicinska kompetensen finns? Denna (IPULS?) kurs skulle ju kunna vara specialitetsövergripande och erbjudas till ST-läkare i samma sits inom andra områden.
All information ovan finns att hämta på Socialstyrelsens hemsida, även om det initialt kan vara svårt att hitta rätt. Ett bra ”nav” att utgå ifrån är om man från hemsidan
www.socialstyreslsen.se i vänsterkolumnen väljer Ämnen • Utbildning och Kompetens •
Läkarnas nya ST. Där finns bland annat samlade ”Frågor och Svar”, som
st@socialstyrelsen.se har svarat på. Dit kan man vända sig med alla frågor rörande nya
målbeskrivningen. För individuella behörighetsfrågor finns i dagsläget ingen mejlkontakt, istället får man vända sig till ”Enheten för behörighet och patientsäkerhet” på 075-247 30 00. Frida Nobels föreläsning i sin helhet hittar du på sidan ”Läkarnas nya ST”, högst upp under ”Om nya ST” och sedan vidare till höger under ”Mer information”, heter ”PowerPoint-presentation av SOSFS 2008:17”
http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/619B5AC7-39F9-4697-B3ED-12D4B82365CF/0/PPnyaST.ppt
Malin Strand
Vice ordförande OGU
ST-läkare Sunderby Sjukhus, Luleå